Ilovemybody

I Sverige är enligt Folkhälsoinstitutet 44% av alla män mellan 18 och 84 år överviktiga, medan motsvarande siffror för kvinnor är 28%. Det bör dock poängteras att svenskarna tillhör de minst överviktiga i Europa.

En enkel metod för att avgöra om en person är överviktig är att räkna ut dess BMI (Body Mass Index), som är en funktion av längd och vikt. Personer med en BMI mellan 25 och 29 anses vara överviktiga, medan alla över 30 är feta. BMI kan dock slå fel för personer som avviker från mallen, exempelvis extremt långa personer eller kroppsbyggare.

Övervikt orsakas rent fysiskt av ett för högt energiintag i förhållande till hur mycket som man behöver. Ett kilo kroppsfett innehåller cirka 30 000 kJ (7 000 kcal) upplagrad energi. Som jämförelse kan nämnas att en typisk dagsförbrukning är ca 10 000 kJ (2 500 kcal), en påse chips innehåller ca 4 000 kJ (1 000 kcal), en typisk middag ca 3 000 kJ (750 kcal). Övervikt har dock en ärftlig komponent; vissa har lätt för att bli överviktiga medan andra förblir smala trots mycket dåliga matvanor. En människas vikt bestäms således av både arv och miljö.

Hormonell rubbning

Övervikt kan också bero på olika typer av hormonella rubbningar.

Mellan fem och tio procent av alla kvinnor i fertil ålder beräknas lida av PCOS som är en hormonell sjukdom med ökad produktion av det manliga könshormonet testosteron. Ett vanligt symptom för PCOS är övervikt med tendens till bukfetma.

Sjukdomar till följd av övervikt

Övervikt har tidigare ansetts vara något eftersträvansvärt, framför allt i samhällen där tillgången på mat varit begränsad. Under 1800-talet upptäcktes samband mellan övervikt och problem med bland annat hjärtat. Dietister har efter fallet med William Banting förordat olika dieter för att minska övervikt.

2004 uppstod i samband med filmen Super Size Me av Morgan Spurlock en stor debatt om ifall snabbmat från till exempel McDonalds var den största orsaken till övervikt, och ifall övervikt var en stor hälsofara. Den amerikanska konsumentorganisationen CCF (Centre for Consumer Freedom) menade dock att riskerna var betydligt överdrivna. Näringsforskaren Paul Ernsberger har emellertid etablerat att problemet inte nödvändigtvis låg i övervikt i sig, utan i ett stillasittande liv, och dålig kost. Det finns dessutom stora vetenskapliga samband mellan övervikt och diabetes.

Botemedel

Många överviktiga försöker på olika sätt att minska dels sin vikt, dels sitt ätande, via olika dieter, genom bantningspiller, eller via operationer. De flesta metoder misslyckas. De flesta läkare förordar istället motion, och en sund kost. Det finns också psykologiska behandlingsmetoder, men även dessa har dålig evidens på långtidsuppföljningar.

Idag insåg jag hur viktigt det är att ha vänner som pushar en,
och motiverar en till att kämpa på med träning, och att sköta
kosten korrekt.

- Jag tillägnar detta inlägg till Jens Svensson och Peter Karppi.

Även om stor del av min träning kommer av egen vilja, så kan jag
inte påstå att dessa två kämpar inte har påverkat mig positivt, både
med min träning och i min kostvana.

Peter är personlig tränare och har stor erfarenhet.
Jens har varit en bra "coach" dels med grapplingtekniken men också
stor motivationskälla till att tänja på gränserna. 

Samtidigt som jag vill tacka mina "nya vänner" vill jag också upplysa mina
läsare om att omge sig med träningskunniga och motivationshöjande personer.

Hur mycket fett behöver vi?

Fett innehåller mer energi än andra näringsämnen. 1 gram fett innehåller 9 kcal (37 kJ), vilket är mer än dubbelt så mycket som 1 gram kolhydrat eller protein. Eftersom fett inte mättar så bra men innehåller mycket energi per gram, är det lätt att få i sig för mycket energi genom fettet. Det kan leda till övervikt och fetma.

Ungefär en tredjedel av den energi man får i sig under en dag bör komma från fett. För en kvinna innebär det ungefär 70 gram fett om dagen och för en man ungefär 90 gram. Om man sitter stilla mycket behöver man mindre fett än om man rör sig mycket.

Med svenska matvanor, där en stor del av fettet kommer från mejeriprodukter som mjölk, smör och grädde, är det lätt att få i sig för mycket mättat fett. För de flesta är det därför viktigare att tänka på att minska på det mättade fettet än att äta mindre fett generellt.

Hur kan jag välja rätt sorts fett?

Här är några tips på vad man kan göra för att äta mindre mättat fett och mer omättat:

• Använd flytande margarin eller olja när du lagar mat eller bakar. Ju hårdare ett fett är i rumstemperatur desto mer mättat fett innehåller det.
• Använd lättmargarin på smörgåsen i stället för smör eller Bregott.
• Ät fisk tre gånger i veckan, varav fet fisk en gång.
• Ät mindre "osynligt" fett, genom att välja nyckelhålsmärkt mjölk, matfett, ost, korv och andra charkprodukter.
• Använd mindre ost och grädde i maten.
• Skär bort synligt fett från till exempel skinka, kassler och entrecôte.
• Koka eller ugnsstek maten i stället för att steka i stekpanna.
• Släng bort stekfettet i stället för att hälla det på maten.